Stålets påverkan på den totala CO2-utsläppsbelastningen i värdekedjan får inte förbises:
"I genomsnitt står skapandet av själva stålet för 80-95 procent av CO2-utsläppen i värdekedjan för de färdiga ståldelarna, så det råder ingen tvekan om att även små justeringar i mängden stål har en betydande påverkan på det totala CO2-utsläppet", förklarar Kasper D. Rasmussen, energi- och miljöchef på Ib Andresen Industri.
Hos Ib Andresen Industri motsvarar detta cirka 2 100 kg CO2 per ton stål. Det är ungefär samma utsläpp som en flygresa tur och retur från Köpenhamn till Seoul i Sydkorea - för en person, ska det noteras.
"Detta är utan att beakta utsläppen från transporter, bearbetning av stålet, lackering och liknande - den delen utgör vanligtvis mellan 100 och 400 kg CO2 per ton bearbetat stål. Med den besparing kan flygresan fortsätta från Seoul till Tokyo i Japan", tillägger Kasper.
Enklare lösningar
Ib Andresen Industri har under flera år samarbetat nära med flera av sina kunder för att förbättra användningen av stål i deras ståldelar. Enligt Jesper Hansen, FoU-chef på Ib Andresen Industri, har detta resulterat i minskad stålförbrukning:
"Genom dialog och nära samarbete med våra kunder har vi lyckats minska mängden stål och därigenom skapa enklare lösningar. Ett exempel är solcellsindustrin, där vi, utifrån kundens ritningar, kunde minska den totala mängden stål i stålkonstruktionen med cirka 15 procent. Här var det stålets kvalitet som möjliggjorde en tunnare konstruktion."
Ib Andresen Industri för nu en dialog med en byggkund där mängden stål, om allt går enligt planen, kommer att kunna minskas med 20 procent:
"Det är inte varje dag vi kan minska stålmängden med så mycket. Vanligtvis är det cirka 5 procent när det går bra - men det har betydelse både för kundens resultat och för CO2-utsläppen", tillägger Jesper Hansen.
Men vad händer om ny teknik är tyngre och därmed kräver mer stål?
Högre effektivitet
Ny och förbättrad teknik lanseras ständigt på marknaden. Men även om teknikens prestanda ökar innebär det inte alltid att den tillhörande hårdvaran måste bli större - tvärtom. Tänk bara på storleken och prestandan hos en dator från 1980-talet jämfört med en modern smartphone. Men så är det inte alltid - åtminstone inte på kort sikt.
Här är ett exempel från solcellsindustrin: "Solpanelerna som våra kunder använde redan 2019 kunde vanligtvis generera 365 watt. År 2021 hade den siffran ökat till 590 watt. Det är en betydande förbättring, men solpanelerna är något tyngre. Därför har vi varit tvungna att förstärka stålkonstruktionen under dem", säger Jimmy H. Larsen, FoU-ingenjör på Ib Andresen Industri.
Men enligt Kasper D. Rasmussen är det inte allt negativt - snarare tvärtom: "Uteffekten per watt har ökat mycket mer än vikten på ramarna - med 62 respektive 25 procent. Det resulterar i en CO2-reduktion på 35 procent per kWp (kilowatt-pik) från stålramarna som solpanelerna är installerade på. Så på det sättet har vi fortfarande en positiv utveckling mot en grön framtid."
Enklare att hantera CO2-utsläpp
Förslaget att alla företag som uppfyller vissa kriterier ska redovisa hela sin värdekedjas CO2-avtryck, som planeras att genomföras 2023/24, är för närvarande på remiss i EU.
Om förslaget antas kommer det att gälla företag som uppfyller två av följande tre kriterier: (i) har fler än 250 anställda, (ii) har en nettoomsättning på över 40 miljoner DKK eller (iii) har en balansomslutning på över 20 miljoner DKK.
"Om det antas innebär det inte att företagen nödvändigtvis måste minska sina CO2-utsläpp, men det kommer att göra det lättare för investerare och slutkunder att välja grönare alternativ. Jag tror att det kommer att uppmuntra företag att noggrant granska sina CO2-utsläpp och ta positiva åtgärder", bedömer Jesper A. Olesen, Corporate Brand & Marketing Strategist på Ib Andresen Industri, och tillägger:
"Vi kan redan nu inleda en dialog med våra kunder om CO2-utsläpp längs värdekedjan och erbjuda insikter om hur de kan minska dem. Här tänker vi inte bara på att använda stål mer effektivt."
FOTO / Kasper D. Rasmussen, energi- och miljöchef (till vänster), Jesper A. Olesen, Corporate Brand & Marketing Strategist (i mitten) och Jimmy H. Larsen, FoU-ingenjör (till höger).